Is och Ryssland bombar Sverige!? sant.se

IS och Ryssland tillsammans.

IS (Islamska staten) och Russia Federation har några gemensamma mål och har därför slagit ihop sig mot Sverige. Båda grupperna har nyligen bestämt att bomba Sverige.

IS gillar inte länder som tar in flyktingar från te.x. Syrien eller Irak (Vilket Sverige gör) och Russia Federation vill bomba Sverige för att de inte gillar oss och ser oss som svaga och drar ner på EUs försvar. EU verkar svaga. Ryssland vill få EU att se starkare ut och med Sverige med så För att komma igenom detta har SÄPO bland annat med resten av Sverige gått med på att 80% av Sveriges befolkning måste börjar i försvaret. Detta kommer bli kaos med Sveriges ekonomi men vi blir iallafall inte dödade.

-Det finns fördelar och nackdelar med detta. Men man måste ta risker för att hålla Sverige levande i lägen som detta, säger Stephan Löven. Fler personer i försvaret kommer göra så att Ryssland ser oss starkare. Vilket kommer att leda till att Ryssland blir sams med oss och bombar IS. Statistiken är 60%40 att Ryssland kommer att vända sig emot IS. Det finns inte så mycket att göra i såna lägen som detta, vi måste förstärka Sveriges försvar för det finns ingenting vi kan göra. 

Hahah okej jag vet att jag gjorde "några" stavfel... Menmen det är bara att hoppas att inte svenska läraren ser detta da hahah. enjoy

NO ordlista

Materia – Allting runt omkring oss är materia. Materia är oförstörbart. Den materia vi normalt observerar är atomer. Den traditionella definitionen av materia är att det är "allt som har både massa och volym".

Atomer – Det är universums minsta byggsten. Allt är uppbyggt av atomer. Runt om den positivt laddade atomkärnan, finns det negativ laddade elektroner. Elektronerna rör sig fritt runt om atomkärnan. Tillsammans med neutroner bildar protoner atomens kärna och den kemiska beteckningen för protoner är P+. Det är uppbyggnaden av atomen. Neutronens kemiska beteckning är n och elektron beteckningen är e-.

Molekyler – När olika ämnen sätts ihop som te.x. H2O (vatten). Det är när 2 eller fler atomer sätts ihop. Det som håller ihop molekylen kallas för molekylbindning kovalent bindning. Atomerna i molekylen sitter ihop genom att dela på ett eller flera elektronpar (det är detsamma som två elektroner). Ett sånt gemensamt elektronpar kallas för bindning. En molekyl behöver inte vara flera sorters olika atomer, utan kan vara 2 stycken (eller mer) men likadana atomer. 

Lösning – I en lösning är ett/flera ämnen jämt utspridda i ett lösningsmedel. Te.x. i saft.

Absoluta nollpunkten – Den lägsta temperaturen som går att uppnå (273,15°celcius). Det är för att atomerna i luften står stilla och inte går att röra på sig nå mer. Universums hittills kallaste kända plats är Bumerangnebulosan. Den befinner sig i rymden.

Fast form, flytande form, gasform – Fast form = molekylerna är mer sammansatta, flytande form = molekylerna rör på sig lite mer och är lite mindre sammansatta, gas form = Molekylerna rör sig mycket och kondenseras.

Fysikalisk förändring – När ett ämne som te.x. H2O genomför en kemisk förändring i olika former. Men ämnet är fortfarande samma som förut. Den far från te.x. från fast form till flytande form. I en fysikalisk förändring så kan ämnena förändras, förvandlas och byggas om.

Kemisk reaktion – Då bildas nya ämnen som har andra egenskapen än de ursprungliga ämnena. En blandning är inte en kemisk reaktion. Vid en kemisk reaktion ändrar atomerna i ett eller flera ämen sitt sätt att sitta ihop på. Förbränning är en av de vanligaste kemiska reaktioner som vi ser i vardagen.

Grundämne – Ett ämne av bara ett slags av atomer som grundämnet innehåller. Några exempel på grundämnen är te.x. guld (Au), silver (Ag), aluminium (Al) och helium (He).

Kemisk förening – Ett ämne som är sammansatt av ett eller flera atomslag som te.x H2O. En kemisk förening består av flera olika atomslag.

Kemiskt tecken – En förkortning av ett ämne, som te.x. H20 eller O2. Man kan hitta de flesta i det periodiska systemet. Ibland så säger man också kemisk symbol.

Filtrering – Det gör man för att avskilja uppslammade fasta partiklar ur en vätska eller gas genom att pressa vätskan eller gasen genom ett poröst skick (filter eller filtermedel), på vars yta partiklarna fastnar och bildar en filterkaka.

Dekantering – Man låter slammet låta sjunka till botten i te.x. ett akvarium. Så att man kan få ut vattnet med en rengöringsmetod. Man avtappar vätskan ur ett kärl så att bottensatsen inte följer med. Denna teknik används vanligtvis för vin då man häller över vinet från en flaska till en dekanter i syfte att lufta drycken eller att avskilja bottensatsen.

Kromatografi – Ett sätt att skilja färgade ämnen och man utnyttjar att ämnen sugs uppåt olika snabbt på ett filterpapper. Det är en separationsmetod som används inom kemin.

Destillation – Metoden att separera olika ämnen från varandra men olika kokpunkter.